Tyskland dag 2

Vi vaknade upp i Berlin och jag fick en påse med lycka.


Sen tog vi tåget vidare till Daniels mamma och Dieter och alla finna djuren.

Daniel och ett mjukt litet lamm.


Ett suddigt lamm.

Daniel och Tigerkatze.

Jag och myskatten som skedade med mig när jag sov middag.

Tyskland dag 1

Vi fick som sagt var egen lyxkupé på vägen ner mot Berlin.


Stort och rymligt och skön säng. Nu på vägen hem sov vi i en liten, varm skokartong med tre andra okända människor. Inte lika lyxigt. Men sängen var inte lika hård som hos Daniels pappa i alla fall.


I lyxkupén fanns till och med små söta vattentetrapack.

Bert

Namn är ju en ständigt aterkommande fraga. Vi är ju rätt säkra pa namnet Signe, men tyskarna har riktigt svart att uttala det. De tycker att Hjalmar later konstigt, men är inte sa förtjusta i Henning heller.

Daniels systrar tycker att Brödil ska heta Nepomuck! Det är inte ett skämt och jag förstar inte ens om det är ett kill- eller tjejnamn, kanske är unisex. Men halla!!! Nepomuck?!

Vi tittade i en bok om namn när vi var pa Karstadt (typ Ahlens) igar. Där fanns det listor med förslag pa namn efter allt fran musiker till nobelpristagare. Bland dessa listor med forskare och kändisar fanns en lista över namn som började med BERT.

Haha, jag tror jag dör. Varför skulle jag vilja veta alla namn som börjar med Bert. Men för att ni inte ska behöva vara nyfikna ska jag skriva upp dem.

"Namen mit Bert" (Namn med Bert):

Bertfried
Berthold
Berti
Bertil
Bertin
Bertold
Bertolf
Bertolt
Bertram
Bertrand
Bertus
Bertwin

Ni ser, det ena bättre än det andra. Mina favoriter är nog Bertfried, Bertus och Bertwin.

sovdags

Nu är det sovdags. Idag har det varit en lang dag. Vi har varit i stan. Ätit lunch med Daniels pappa och Esther. Köpt skor till Daniel, Birkenstock, kostade bara hälften sa mycket som i Sverige. Sen var vi pa min favoritaffär Lestra, typ som ett stort lyxigt, dyrt konsum och jag handlade en tysk gravidtidning, mycket mer heteronormativ och könsstereotyp än de svenska.

Sen har vi varit hemma hos Daniels bästa vän, Oscar. Där har vi ätit kanin, later ännu hemskare när man säger det pa tyska. Kaninchen. Liten kanin. Sen fick vi en polsk efterrätt som bestod av keso blandat med potatis eller potatismjöl, jag förstod inte vilket. Stekt i enorma mängder smör och serverat med socker. Mums.

Sängen vi sover i är gjord av sten tror jag. Hardare säng far man leta efter i alla fall.

v 27

Söndag och ny vecka. Brödil är ca 34 cm och väger som ett mjölkpaket. Jag börjar känna mig ganska trött i ryggen efter en hel dag, trött i magen ocksa pa nagot konstigt sätt, tyngdkraften blir för intensiv.

Naveln är inget att hänga i julgranen. Till hälften platt och till hälften utstaende.

Brödil pa resande fot

Nu är vi i Bremen och jag har hittat en dator, sa här kommer en liten uppdatering.

I Lund träffade vi en kompis som visade oss Lunds bästa glasställe, sen firade vi kvällsmässa i domkyrkan. Pa taget upptäckte vi att vi hade sängarna högst upp i en liten kupé som rymde sex personer, i tva tre-vaningssängar. Kändes lite jobbigt att behöva klättra med Brödil, sa Daniel fragade konduktören om det fanns nagra sängar längst ner som var obokade. Det fanns det inte. Men, det fanns en lyxkupé som vi kunde ta. Bara vi, egen dusch och toalett och fina lakan. Najs. Brödil gjorde äntligen lite nytta.

I Berlin at vi frukost vid Spre och jag köpte fyra DunkinDonuts.

Sen akte vi till Daniels mamma och Dieter och hängde hunden, katterna, faren, lammen, hönsen och gässen. Sen var vi pa en demonstration mot slutförvaring av kärnbränsle i ett omrade som ligger precis där Daniels mamma bor. Det var precis som jag tänker mig 60- och 70talets demonstrationer i Sverige, manga hippies och snällt och fyndiga tal.





Igar i Bremen hos Daniels pappa och Christa at vi middag med den nya Bundes presidenten, jag förstod inte riktigt att det var sa coolt, men det var det tydligen. Jag var mest koncentrerad pa att fa i mig all överkokt vit sparris som jag hade blivit serverad.

mot Tyskland

Idag bär det av mot Tyskland. Tåg nu på morgonen till Lund där vi hänger fram till nio på kvällen. Sen i sovvagn till Berlin där vi vaknar kl 6.00. Brödil är exalterad. Vi kommer kunna äta Dunkin Donut till frukost. Yeay!!!


Jag har den fina klänningen jag fick låna av Amanda. Tror att det är en perfekt resklänning, sitter inte åt någonstans.

Alltså hur gör de där modebloggarna? Jag måste gå en kurs någonstans...