100 % glädje

Världens härligaste skratt lyckades Daniel fånga på bild idag.

Det startar i ena mungipan...

... och sprider sig...

...till hela ansiktet är ett stort skratt.

ankstjärt

Mohaha, jag köpte svarta strumpbyxor till Signe idag. När ja kom hem upptäckte jag att de hade krås på rumpan, så kallad ankstjärt. Fancy! Kan tyvärr inte ge något bildbevis nu då hon sovinviger strumpbyxorna i min famn just nu.

Frågor och svar

Hittade en sån här frågegrej på en annan blogg, och eftersom Signe sover som en stock!!! passar jag på.

 

Vad heter ditt barn?
Kärt barn - många namn. Signe Liv Märta Lo

När var du beräknad att föda?
11 september

Föddes barnet på utsatt datum, om inte när?
Nej, hon hade den goda smaken att komma tidigt. Den 26 aug, 16 dagar före bf.

Hur stor var barnet vid födseln?
48 cm lång och 2830 gram tung

Hur lång tid tog förlossningen?
Vattnet gick halv sex på morgonen, runt tre på eftermiddagen hade värkarna kommit igång, vid sextiden kom vi till Södra BB och 21.40 var hon född. 

Tog du någon smärtlindring?
Ja, började med TENS här hemma, men blev orolig för då kände jag inga sparkar från Brödil, så slutade ganska snabbt. På förlossningen höll barnmorskan nästan på att lura på mig sterila kvaddlar, men jag backade ur i sista sekund. Sen blev det lustgas för hela slanten. Hjälpte inte så mycket mot smärtan, men var något att hålla fast i. Hade ont i näsan i flera dagar för att jag hade tryckt lustgasmasken så hårt mot den

Är du tillsammans med barnets pappa?
Ja!

Tog ni reda på könet?

Nej

 

Hade ni bestämt vad barnet skulle heta?
Ja, tre namn, men så la vi till Liv när hon kom ut. 

Hade du en svår graviditet?
Varken svår eller lätt. Jobbigt med foglossningen, orörligheten och oron. Men fantastiskt fint med magen och skönt att inte svullna upp så mycket.

Kan du tänka dig att skaffa fler barn?
Ja, men är inte alls sugen på att vara gravid igen på rätt länge
 

Har du fått några bristningar?
Ja, lila tigerränder.
 

Var du nervös inför förlossningen?
Jo, klart jag var. Men när väl vattnet gick blev jag lugn.

Hade du några cravings?
Första cravingen var varmkorv, sen var jag rätt sugen på surt godis under en kort period. Värsta cravingen var nog deg. Eller alltså inte degdeg, utan allt som var gjort av deg. Och helst utan fibrer. Alltså rostbröd, bullar, muffins osv.

Hur reagerade du/ni när du plussade?
Lycka. Overklighetskänslor. Oro.
 

Hur långt gången var du när du förstod att du var gravid?
I vecka fyra eller fem.

Hur mycket gick du upp i vikt?
Ungefär 12 kg.

Hur länge ammade du?
Har inte ammat klart och har ingen riktig plan än, men så länge som det känns bra för mig och Signe.

Vad äter barnet helst?

Ammar bara så hon har inget att jämföra med. Men hon är inte överförtjust i d-dropparna.
 

Vem är barnet mest lik?
Svårt att se. Varken jag eller Daniel har sådana där feta hamsterkinder. Hon har Daniels fina mörkblå ögon.

Vad är det bästa med att ha barn?
Kärleken.

Vad är det sämsta med att ha barn?.

Oron.
 

Är ditt barn döpt?

Inte än, men hon ska döpas. Hur skulle det se ut annars. Ett odöpt prästbarn...

 

Hur gammal är barnet nu?
2 månader och 2 dagar

Nallens dag

Idag är det nallens dag. Det firar Signe med att sova med min 1-års-förlovningsnalle som jag fått av Daniel.

Igår var det potatisens dag. Man lär sig mycket när man lyssnar på radio en hel dag. Vattenståndet i vänern är 60 cm under normalvattenstånd. Vi firade potatisen tillsammans med lax.

Igår fanns det ytterligare anledning att fira. Signe blev 2 månader och en tant hon känner hade namnsdag, grattis i efterskott!

Mormor

Idag kom Signes mormor och såg till att Signes mamma både fick duscha och borsta tänderna. Världens bästa mormor.

Dagnes svamp

Signe har börjat växa ur sina storlek-56-kläder. En del går fortfarande på även om de är lite tighta och korta i ärmarna, men vi har börjat lite smått med 62. Dagens Signe är nya svampbodyn från Lindex.

Hösttjejen är snygg i svamp.

Min lilla svamp...

I fredags slog Signe på stort med klänning. Självklart var hon söt som socker även om jag ände det lite som om jag hade klätt ut henne. Klänning från min morbror och en tant jag känner.

 Retroklänning och vit body med puffärm

de där som man växer nära

Vi var hos Malin, Jonas och Alva och hälsade på. Malin är en sån som finns i släktträdet utan att vara släkt, som jag fått växa nära så länge jag kan minnas och längre ändå. Tack!

 

 Malin och Signe matchade snyggt i rött, vitt och puffärm.

Bäst att jag håller mig lugn, de där tassarna är inte att leka med...

Släktträd och livsväv

När jag konfirmerades fick jag ett album av min farmor. Där finns bilder på min släkt på pappas sida. Från min farmors mormor Anna Johansson och fram till min pappa. Sen finn många tomma sidor som farmor hade tänkt att jag skulle fylla med egna bilder. I mitt huvud finns där redan massa bilder, i teorin alltså, i praktiken är jag en ganska opysslig person.

Innan Signe föddes fanns jag i stammen på mitt släktträd, nu har jag flyttat upp tillsammans med Daniel till de första grenarna, hela Daniels släkt finns plötsligt i mitt träd, som inte längre är mitt utan Signes. Signes släktträd med hälften Sverige hälften Tyskland och med rötterna här och nu. Alla relationer blev så tydliga när jag fick Signe. Grenarna som bär livet, både långt tillbaka i tiden och nu. Armarna som bär livet. Det lilla livet. Signe. Mina armar. Daniels armar. Armarna som burit oss. Signes farmor och farfar. Signes mormor och morfar. Deras föräldrar. Grenar i livets träd. Andra grenar som vi ympat in i trädet. Vänner som växer nära och in i oss. Som vi delar livsväv med. Relationerna. Relationen. Gudsrelationen.

 Signes farfar

Signes farmor

 Signes mormor

 Signes morfar

9 1/2 månad

Jag läser Annika Lantz bok 9 1/2 månad. Den handlar om hur hon får sitt andra barn, om hur mycket han skriker, om hur hon inte får sova på nätterna, om hur tungt det är och hur fantastiskt fint det samtidigt är. Jag skrattar så att jag gråter, sen gråter jag lite mer tills jag skrattar. Hon skriver precis som det känns även om jag inser att Signes skrikfester inte går att jämföra med hennes sons. Men min sömnlöshet är nog inte långt ifrån vissa nätter. Som inatt. Kanske därför jag gråter när jag läser den idag. För att jag är så trött. Så oerhört trött...

... kanske gråter jag också en smula för att allt är så fint.

golvsprattel

Signe menar att hon lärde sig ett och annat på sin bäbisdejt igår. Att ligga och sprattla lite på golvet utan pip, men hon gör det bara när hon själv vill.  Eller, egentligen kunde hon ju det förut också, hon tycker bara att det finns festligare saker att göra. Motionera sin mamma och pappa till exempel. Så här såg det i alla fall ut i morse.

Det är fokus i den blicken.

pip-Signe

Idag har varit en riktig pipdag. Nu har jag fått sitta och ta det lugnt ett tag med datorn, men innan dess hade jag som längst suttit i fem minuter. Signe har haft magknip och bara sovit i korta stunder. Vi har också haft vår första bäbisdejt. Ingrid, 3 månader, var här. Hon sov i princip hela tiden och när hon inte sov låg hon och gurglade nöjt på golvet. Hennes mamma hann dricka kaffe i lugn och ro medan Signe körde hårt med sin mamma. Sen stoppade jag Signe i babybjörnen, men inte ens det fick henne att sova lugnt. Jag gick runt i 3 timmar på söder, med avbrott för lite amning, så jag är rätt slut i kroppen. Nu fyller jag på med ballerinakakor.

Och hallå! Vad gör all den här snön här? Jag har köpt tumskinnhandskar och nya skosnören till mina kängor idag, men jag är inte redo för vinter än. 

5 kg kärlek

Signes bvc-sköterska hade sagt att viktkurvan nog skulle plana ut nu, men på tvåmånaderskollen igår så fortsatte den skjuta rakt upp genom kurvan. Härliga 5 kilo landade det på den här gången. Läkaren tyckte att hon var en liten tjockis. Min mamma har sparat mina papper från bvc och jag och Signe vägde nästan lika mycket när vi föddes. Jag vägde bara 100 gram mindre. Skillnaden nu är nästan ett kilo.

Tyskland has left the building

Det har varit intensiva dagar med de tyska gästerna, men nu har Daniels mamma precis åkt hem. Nu ska vi vila lite. Lördagspromenaden på djurgården med Daniels mamma var mysig. Daniel hade lilltjejen i babybjörnen, solen sken, jag fotade massa och vi fikade på Rosendahls trädgård.

Så här pigg ser jag ut...

... men så här känner jag mig.

Höstfärger på Rosendals trädgård

 Det fanns mycket gott fika. Signe valde äppelkaka.

Hon åt tills hon däckade på bordet.

 Signes farmor
 

Jag har min nya fina kofta från Signes mormor.

Signes farmor

Signes farmor är här och vi har promenerat på Djurgården och tagit miljoner bilder. De kommer någon annan gång. Nu måste vi laga mat. Daniels laxpasta.

Bara en sak till... tyska alltså. Vilket språk. Jag älskar det. Jag älskar olika uttryck för att man är lite korkad. Typ, inte ha alla hästar hemma, hissen går inte ända upp, han är felparkerad och så vidare. Min nya favorit "er ist schief gewickelt" vilket jag fritt översätter till han är skev i blöjan.

Dagens och gårdagens Signe

Signe klädde sig lördagsfint i Barbapappabody från en tant som hennes mamma känner och invigde Nasse-byxorna från en tant hon känner.  Byxorna var lite stora, men Signe var nöjd.

 Gårdagens Signe var den fina hjärttröjan från tradera och klarröda mjukisar från H&M.

Tillbakalutad mot Signekudden är man rätt nöjd.

premiärdusch

Vi åt avokadosoppa till lunch. I lugn och ro. Signe hade bajsfest i babysittern undertiden. Tydligen var hela bäbisen bjuden. Då passade Daniel på att premiärduscha med henne. Det såg så mysigt ut att jag blev alldeles avundsjuk.

Signe och världens finaste dubbelhakor duschar.

Ingredienser

Recept på en lyckad morgon:

• Pappan tar bäbisen i Babybjörnen och mamman får sovmorgon
• Mamman får fruktsallad på sängen
• Bäbisen ammar i 18 minuter och hamnar sedan i en mätt och nöjd lyckobubbla
• Bäbisen får helkroppsmassage med olja som avslutas med pruttfest
• Bäbisen somnar i babysittern med fårskinnet från farmor och Signefilten
• Mamman dricker kaffe och nyponsoppa och surfar och bloggar

Signe goes kulturelit

När Signes farfar och Christa var här var vi på Moderna Museet. Salvardor Dali var lite kul att se, men i övrigt är jag inte imponerad. Det vara några fyndiga målade pinnar och en cool film. Sen var det mest "hej jag målar svarta och orange trekanter och kallar det konst". Signe var inte heller imponerad, fast det kan bero på att hon sov hela tiden i babybjörnen. De andra besökarna var dock imponerade av en så tyst och snäll bebis. Ögontjänare, säger jag. De skulle sett henne i går kväll.

hur är det möjligt?

Ja, hur är det möjligt. Här sitter jag och bloggar med två händer. Magi...

... eller kombinationen babysitter och Signefilt. Tack Signes mormor och morfar och tack Signes tant hon känner.

finbesök

Signe har finbesök från Tyskland. Farfar och bonus-farmor. Så det blir mycket tyska just nu. Sa jag att jag var trött förut? NU är jag trött.

 Farfar och Signe

Farfar och Christa äter frukost. Signe sover.

 

morgongos

Man skulle kunna tro att det är tvärt om, men med mamman blir det morgongymnastik och med pappan morgongos.

 

evighetstid

Den går så snabbt, tiden. Och så långsamt på samma gång. När vi var på förlossningen hade de en klocka i ett skåp. Barnmorskan Lotta berättade att det var för att många blev stressade om de hela tiden kunde kolla på klockan. Så för att förhindra tankar som att det bara gått tio minuter och att man aldrig skulle överleva flera timmar med värkar så var klockan gömd i skåpet.

I gudstjänstsammanhang tycker jag att det är fint att vara utan klocka. Då går man in i en annan tid. Evighetstid. Jag och Daniel ville att också Signes födelse skulle vara evighetstid så vi tog av oss våra klockor efter att Lotta berättat om klockan i skåpet.

Evighetstiden har fortsatt bryta in. När jag sitter med Signe i famnen. När jag har henne på mitt bröst. När jag får känna henne andas mot min hud. Då får jag låna evigheten.

en evighet

morgongymnastik

Det är alltid roligare att träna tillsammans. Så det gjorde jag och Signe i morse. Så här såg vi ut då. Jag kör nakenträning, för då blir man inte så svettig. Det är ju rätt ansträngande träning det här. Signe svettas och stånkar och stönar i sin fina pyjamas.

mys

Så här mysigt har vi det när vi pausar från skrikfesterna på kvällarna. Jag är så oerhört trött, men mest av allt är jag tacksam. Tänk att jag får vara Signes mamma. Nåd.

Signe och Nallen

Signe hade en toppenmorgon. Log. Gosade i sängen och lekte med pingu och mr Räv. Sen blev det soffhäng med Nallen. 

Du var ju rätt spännande...

Oh, vilken mjuk nos. Jag blir alldeles till mig i trasorna.

Du och jag, Nallen.

Napp!?

Signe har varit skeptisk. Jag har varit skeptisk. Daniel har varit skeptisk.

Men halleluja! Signe hade bjudit in till skrikfest. Den kom av sig. Hon har sugit på nappen i tre minuter. Ljuvliga paus.

Uppdatering: Kort paus. Nu är det skrikfest ändå. På en onsdag, säger du. Jo, här slår vi på stort.

Bajsfest - och du är bjuden

Jag vet. Det blir mycket bajs. Men det hör numera till mina största intressen. Det och sömn. Jag läste en rubrik i en tidning. Sömn eller margarin. Och hann tänka att ja, jag väljer sömn, innan jag insåg att det nog stod smör eller margarin. Då väljer jag smör, men inte med samma entusiasm som med sömnen.

Om man skulle ta och prutta lite...

Jo, inte en helt dum idé.

Jag tar i från tårna..

Sen sover man som en prinsessa under Signefilten.