torsdag 30 september 2010

Dagens Signe

Eller gårdagens. Signe testar sina Nalle Puh-strumpor som hon har fått av en tant hon känner. Och sin scarf som hennes pappa har köpt.


Snyggbäbis!


Ett riktigt modetroll som Daniel brukar säga när hon för en gångs skull är lite matchad. Annars jobbar hon mer efter principen, jag tycker ju om rött och orange och grönt och gult och alltså har jag det ihop.


Strumpor i action.

Förövrigt kan jag meddela att Signe har fått sin pappas hår. Hon har börjat tappa håret uppe på huvudet nämligen. För Signes del finns det ju hopp om att det växer ut igen.

onsdag 29 september 2010

Babybjörnsmode

I helgen skaffade vi oss en hallspegel, så nu är det inget som stoppar mig från att modeblogga. Eller jo, kanske min stolthet, eller nej, men mina modebloggsfärdigheter är inte så stora.


Dagens outfit: något svart och småtrasiga glasögon. Accessoarer: Skogsgrön Babybjörn och en Signe i röd ulloverall från Tyskland.


Vi gick en promenad utomhus med Babybjörnen för första gången. Det gick finfint även om man blev rätt trött i ryggen. Var tvungen att testa nämligen, för jag var lite feg och tackade nej till att hundvakta min favvoschnauzer för att jag kände mig lite osäker på om jag skulle fixa en liten skrikbäbis och en liten skrikhund på samma gång. Men som sagt var, den som uppfann Babybjörnen borde få nobelpris. Tror nog det kan gå att hänga med både bäbis och hund någon gång i framtiden. Måste bara skaffa lite rutin.

Babybjörnen har fått sitt namn efter ordspråket, väck inte den bäbisbjörn som sover. Jo, jag lovar.

Signe och pappa

 

Jag och min pappa ligger och myser. 


Vi kan göra roliga miner. 


Men sluta pussas.


Vad? Jag har inte gjort nåt.

jag har det så bra

Jag ligger i soffan och har det hur bra som helst. Signe ligger o sover på mitt bröst. Nyammad och nöjd. Jag surfar och äter ballerinakladdkakor. Det är alltså därför det kallas föräldraledighet. I vanliga fall är ju Signe liiite mer krävande. Men efter att ha bajsat ner hela badrummet - HELA - och sin mamma, så låter hon mig alltså vara lite ledig.

söndag 26 september 2010

att få trösta

I fredags hade Signe en riktigt jobbig kväll. Drygt fyra timmar av skrik och gråt, med några pauser för frustrerad amning och korta sovstunder. Vi bar och vaggade och bar och sjöng och gosade och masserade och bytte och ammade och sjöng och blev ledsna och oroliga  och frustrerade och ammade och bar och vaggade och rapade och ammade lite till och bar ännu mer.

Så slog det mig plötsligt. Tack för att jag får trösta henne. Tack för att jag får bära och amma och vagga. Tack. Det kommer komma dagar, när hon är 13 år och jag inte kan trösta. När det inte är mig hon kommer vilja berätta för hur det känns. När hon kommer tycka att jag inte fattar något alls. Det kommer finnas dagar när jag inte får krama om henne. Det kommer finnas dagar när hon stänger dörren om sig och kastar sig på sängen och gråter för att ingen förstår. Det kommer finnas dagar när jag inte får trösta. När jag inte får krama henne. För att hon är 13 år och jag inte förstår.

Tack Signe för att jag får bära och trösta och vara med dig.



En månad

Signe blir en månad idag. Stor tjej. I onsdags, när hon var knappt fyra veckor var vi på BVC igen. Hon hade gått upp till härliga 4020 gram och jag och mina bröst fick beröm. Jag gör ju inte mycket mer än ammar, (byter blöjor och gosar med bästa bäbisen) så då känns det rätt bra att jag gör det så bra. Signe har varit lite skeptisk de senaste dagarna dock. Härjat och släppt taget och rivit och boxat och skrikit och spytt på brösten. Så där fick man inget beröm. Därför gäller det att suga åt sig.

I torsdags, när Signe blev fyra veckor fick hon en ny granne. En liten kille. Signe ser fram emot att lära honom allt hon kan, prutta, rapa och skrika. Och vara söt som socker.

 

Kanske så här söt. I ulltröja från farmor i Tyskland och traderafyndad mössa på väg ut på promenad.

fredag 24 september 2010

så går en dag från vårt liv

Så går en dag från vårt liv och kommer aldrig åter. Jonas Gardells fantastiska lilla bok. Tänker alltid på den när jag köper vindruvor. Att de är så besprutade att man måste skölja dem flera gånger och sen ändå kasta dem. Köpte inga vindruvor igår, men  dagarna går och de kommer aldrig tillbaka. Igår blev Signe fyra veckor. 28 omtumlande dagar. Dagar som jag är så oerhört tacksam över. Tänk att jag får vara hemma med min lilla tjej. Så här ser det ut just nu, Skruttis sover i mitt knä och jag bloggar.


Inga vindruvor, men shopping blev det. Jag och Signe tog mina föräldrars bil till Gröna villan som säljer begagnade barnkläder. Vi hittade en massa fint. Två nya stora pyjamasar bland annat.

 

Man blir trött av att shoppa.

Sen kom Signes mormor hit och hängde och åt middag. Så här fick hon inte sitta länge. Upp och gå mormor, sa Signe.


torsdag 23 september 2010

Älska


Att man kan älska så mycket. 
Så mycket att det känns som om något nästan går sönder. 
Hjärtat.

Gott och blandat

Jag har sovit ovanligt bra inatt. Signe var en pärla och höll sig rätt tyst och mellan 04.00 och 06.30 sov jag med öronproppar på en madrass i vardagsrummet och Signe bredde ut sig på min del av dubbelsängen. I morse fotade jag beviset på att kläderna krymper i tvätten. Storlek 50 pyjamasen är för kort i benen.


Tack vare den goda sömnen var både jag och Signe pigga och glada på morgonen. Signe gör morgongymnastik med pingu och räven.

 



Kom igen räven! Jobba med tassarna!

Sen var det min tur att få lite motion, eller göra lite nytta. Jag har inte rört dammsugaren på ungefär nio månader. Foglossning kallas det när man är gravid, lathet säger man annars. Med Babybjörnen på skulle det bli ändring på detta.

 
Är du redo Signe?
 
Alltid redo!

Klockan är inte ens tio och vi har redan dammsugit, bäddat sängen, diskat diskmaskin och ätit frukost. Ibland samarbetar vi fint, Signe och jag. Oftast kan man vara glad om man hinner äta lunch innan halv tre. Så detta är en guldmorgon. Det firas med pulverkaffe med Tobleronesmak.


Föräldraledighetslyx!

onsdag 22 september 2010

Spionögat

Signe är en bestämd tjej. Hon vet hur hon vill ha det. Ja, utom när hon tror att hon vill äta men sen tuggar på bröstvårtan med sina hemliga tänder i två sekunder och sen släpper med ett frustrerat skrik för att hon nog egentligen bara hade ont i magen och inte alls var hungrig. Men annars så vet hon vad hon vill och mest vill hon bli buren. Det är inte ok att sova själv. I knät eller eller i famnen ska det vara. För att inte riskera att bli nedlagd har hon spionögat. Vänsterögat. Det håller hon lite halvöppet så länge som hon bara orkar. Lite för att säga att, jag har minsann koll. Tro inte att du kan lura mig. Nu ligger hon helt utslagen i mitt knä, men spionögat är aktiverat.

Inget spionöga, men en sprattelbäbis.

tisdag 21 september 2010

Alv-Signe

Signe har ett vanligt runt öra och ett alv-öra. Jag tror att hon skaffade alv-örat för att charma sin morbror lite. Han kräver liksom lite mer finess än tjocka bebislår.  Det har rundat till sig lite granna sen födseln så jag håller tummarna för att det inte växer bort, alltså alvgrejen, men inte örat heller för den delen.

 

  

Och så en bild på fina tassen...

lördag 18 september 2010

Min favvoschnauzer

För två lördagar sedan var min favvoschnazer Leeloo här och hälsade på. Hon var lite speedad när kom och blev lite sur när jag var upptagen med en ätande Signe. Men blöjan var rätt intressant och allt som innebär att man får fika är bra. Signe fick godkänt.


 

Signe sover hos tant Amanda. Leeloo tigger muffins.

Signe och Leeloo delar knä.

fredag 17 september 2010

BVC och Rinos

Idag gick vi till BVC och vägde Signe. Man får komma dit och göra det även om man inte har en tid inbokad med en bvc-sköterska. Vi ser ju att hon har gått upp i vikt och hennes kläder säger också det. Signe menar dock att de har krympt i tvätten.


3740 gram visade vågen. Det är en ökning på 630 gram sen sist och en ökning på 910 gram utifrån födelsevikten. Signes mormor räknade ut att det var en ökning på 32 %, och det på 3 veckor och en dag. Tänk dig själv att du skulle gå upp 32% av din vikt på tre veckor. Inte konstigt att hon har lite magknip.

Sen åkte Daniel och sjöng och jag och Signe åkte och åt lunch med Signes morfar och farbror Roland på Rinos på Hornsgatan.


Signe sov i vagnen och jag hann äta en stor portion pasta med kyckling och pesto innan hon ville vara med lite vid bordet.

 

Sen gick vi hem till Signes mormor och morfar och hon fick hänga lite där också.

  


 Det var mysigt.



torsdag 16 september 2010

tonåring

Som en liten försmak på tonåren. Signe har finnar, skriker och smäller i dörrar. Nej, ok, hon smäller inte i dörrar, men det andra är sant. Finnar på småbäbisar kallas dock hormonplitor har jag lärt mig idag.

Jag enhandsbloggar lite för hon har äntligen somnat, men lägger jag ner henne blir det otröstlig skrikbäbis igen inom två minuter. Jag kommer bli så grymt stark i vänsterarmen.

Jag bär nästan alltid Signe på vänster arm. Daniel säger att det är för att man instinktivt vill ha bäbisen närmast hjärtat. Det är fint.

 
Signe provar sin fina tunika som vår granne Ester har sytt. Den var lite stor än så länge. Hon hade strumpbyxor till. Strumpbyxor och blöja är ingen bra kombo. Det blir precis så som det känns när man själv har dåliga strumpbyxor som bara åker ner så grenen hamnar i knävecken. Men Signe är söt i allt, så det gör ingenting.

kängrubäbisen

Igår utomhusinvigde Daniel babybjörnen. Signe var nyfiket skeptisk. Vi var slarviga föräldrar som glömde mössan, så det blev bara en treminuterspromenad.

 
 
Tossor
Hålla i sig lite för säkerhets skull
Finingar

onsdag 15 september 2010

Modeblogg

Det finns många bilder på Signe i hennes fina body som hon har fått från sin mormor. Tillexempel i förra inlägget. Man kan tro att hon inte har några andra kläder. Men har man en favorit som man lyckats undvika att kräkas ner så använder man den. Snart har hon nog vuxit ur den dock. Vi har börjat använda storlek 56 även om de är lite stora än så länge.


Den här bodyn är ett traderafynd. Den hade hon på sig när hon var i kyrkan i söndags. Då trodde alla att hon var en pojkbäbis.


Igår fick Signe paket från Tyskland och sin farfar och Christa. En fin, röd ylleoverall. Den är väldigt stor, men fungerar perfekt i vagnen. Sen har hon på sig en gul omlotttröja med nallar direkt från det glada 80-talet och tigerrandiga byxor från Po.p.


Här är också en 80-talströja och djungelbyxorna är ytterligare ett traderafynd. Det har hänt en hel del med bäbiskläder sen 80-talet måste jag säga. Det här med bodys är mycket smidigare än tröjor som bara glider upp. För att inte tala om vad mycket bättre det är med alla tryckknappar jämfört med de små snörena som man måste pilla med på 80-talsvarianterna.


När en-tant-vi-känner-Amanda var här hade Signe på sig ytterligare ett traderafynd. Brunrandig omlottbody med igelkottar.

Det var visst mest begagnade saker. Tur att hon fick shoppa lite på lindex igår. Vi gick till Sickla på kvällen för att Daniel vill klättra på klätterverket. Signe var inte alls sugen utan vill hänga hemma i soffan, men jag sa till henne att är man en familj så gör man saker för varandra även om man inte alltid är så sugen själv. Då sa hon att hon gick med på det om hon fick shoppa lite, så det fick hon. Vad gör man inte för familjen.

Bästa bäbisen

Jag och Daniel gjorde ju bästa bäbisen när vi gjorde Signe. Bästa, sötaste, finaste, mysigaste, charmigaste. Om det blir någon nästa gång ska vi inte glömma att jobba lite på att få en som sover på nätterna, det är också rätt charmigt.


Hej då sömn! Hej världens finaste!

Hon är värd alla danser på knarrande parkettgolv klockan 02.34, 03.45 och 05.18. Hon är värd sov du lilla videung tvåtusen gånger fast jag inte ens kan texten. Hon är värd att bli buren genom natten, genom dagar, genom allt.

Så fin att det gör ont




Vill ha mina favoritbilder här också... (Det går att klicka på bilderna för att få dem större)

Tillbaka

Vi är tillbaka. Är alldeles för gammal för att hålla på att byta blogg så där. Vi irriterade oss dessutom sjukt mycket på reklamen. Signe vill inte vara reklampelare. Så välkomna tillbaka.

onsdag 1 september 2010

Ny blogg

Den här bloggen handlade om Brödil. Nu finns det en ny blogg. Den är lösenordsskyddad. Vill du fortsätta läsa så fråga här.

Den nya bloggen finns här http://familjenmafner.blogg.se