kiss i sängen och ha det bra

Nej. Det var vatten. Riktigt mycket vatten. Det blir inget septemberbarn inte. Brödil älskling, kom!

tokig?

Jag bakar igen. För tredje dagen i rad, denna gång solrosfrallor. Jag bakar som om man inte längre kunde köpa bröd. Jag tror att jag håller på att bli lite tokig.

Ett annat tecken på detta är att jag gick med på att köpa älg-tyg att ha som draperi i vardagsrummet. Jo, min fina tysk ville ha älgar och jag sa ja.

Sen köpte jag söta tassar med ludd till Brödil också. Vant-tassar från Åhléns.

sötsug

Jag har bakat lite. Tror det är hormonerna som härjar. Igår bakade jag mammas mörka filmjölksbröd. Idag blev det onyttigheter.

Inte kan man väl missunna den här lilla magen en liten chokladmuffin...

... eller tre?

TENS

Idag har vi varit hos en sjukgymnast och fått hyra en TENS (transkutan elektrisk nervstimulering). En liten maskin som ger små elstötar. Känns som massage, mycket skönt. Inga biverkningar och man styr smärtlindringen helt själv. I natt hade jag rätt mycket förvärkar, så får hoppas att de kommer tillbaka ikväll så jag får prova den lilla maskinen.

v 38

Färdigbakad. Nu händer inget mer. Nu väntar vi bara.

På vårdguiden står att man inte vet vad som sätter igång förlossningen, men forskningen pekar på att det är barnet själv som bestämmer när det är dags. Min känsla är att det dröjer ett tag till. Åtminstone till september. Det verkar som om de flesta har känslan att de ska föda lite tidigare, antagligen för att man längtar så, men att man ändå försöker ställa in sig på att det blir efter bf. Jag är oerhört dålig på att ställa in mig på att det ska bli efter. Jag kommer bli galet arg. Det är respektlöst att låta folk vänta så.

Läser i en bok om förlossning om hur kvinnor skattar sin förlossningssmärta. Skrämmande läsning. I jämförelse med annan smärta är det bara fingeramputation utan bedövning som får samma höga värden som förlossningssmärta. Sa jag att jag var redo?

Samtidigt beskriver oerhört många förlossningen som det mest fantastiska de varit med om. Så, fingeramputation... jag längtar.

Sensommardopp

Idag är det verkligen sensommar och vi var vid Hellasgården. Fortfarande 20 grader i vattnet, varmt när solen lös, men samtidigt höstkallt i luften på något sätt. Daniel badade i alla fall.

Brödil varnar.

I fredags var vi på föräldrautbildningen. Natten till fredagen vaknade jag med regelbundna sammandragningar/förvärkar klockan två. Först med 5-6 minuters mellanrum, men när jag gick upp vid fyra så var det 3-4 minuter mellan. Det var helt klart mer än sammandragningar, det gjorde ont, men det var inte ajaj-jag-tror-jag-ska-ha-barn-nu-ont. Klockan 8 var det fortfarande regelbundet. Det var lite svårt att koncentrera sig under föräldrautbildningen och efteråt sa jag till barnmorskarna att jag hade regelbundna sammandragningar. Vi fick träffa en läkare som konstaterade att livmodertappen var mjuk och att det kunde komma igång när som helst, men att det också kunde stanna av. Jag var konstigt lugn, kände på mig att det inte var dags, men Daniel fick lite panik över att vi inte packat väskan till förlossningen.

Sammandragningarna höll i sig hela dagen, men kom inte lika ofta efter ett tag och på kvällen lugnade de ner sig helt, vilket var tur, för om Brödil hade bestämt sig för att komma hade vi varit en dag ifrån att få föda på södra BB. Idag är det dock fritt fram. Komsi, komsi.

Eller, vänta till september, vi ska ju hinna köpa tvättmaskin och micro först och idag ska vi storhandla på Willys och baka pizza med Malin, Jonas och Alva.