Det är mindre än 100 dagar kvar nu. Känns ju ändå sjukt avlägset. Särskilt som jag känner mig stor, tung och orörlig som om jag hade mindre än 10 dagar kvar. Ont har jag i fogarna och i ryggen och det trycker neråt så fort jag går längre än några meter. Jag har sammandragningar ungefär två, tre gånger i timmen, men går jag mycket och anstränger mig blir de fler.
Andra kroppsliga besvär ska vi inte gå in på här, men det finns fler.
Psykiskt. Jag försöker att inte oroa mig, men det sitter fortfarande kvar sen alla undersökningar och alla negativa besked, även om det vände till det positiva sedan. Jag har flera gånger drömt om en gigantisk fot, att jag bara föder fram en fot liksom och att den dessutom är formad som och är en njure på samma gång.
De senaste veckorna, antagligen i och med flyttstressen så har jag dessutom haft svårt att äta. Det är ok på morgonen, frukosten är dagens bästa mål, men fram på eftermiddagen mår jag illa.
Med Signe hade jag ju en del grejer jag gärna åt. Först var det varmkorv, sen rostbröd med mycket smör, tunnbröd med leverpastej och husmanskost. Och så enorma mängder oboy.
Nu är det keso med nyponsoppa, godis, citronvatten och messmör. Och så enorma mängder mjölk. Jag och Signe gör av med en 10 liter i veckan.
Det tar fortfarande emot att äta kyckling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar