Jag skulle kunna tänka mig att ge bebisen namnet Tekla om det blir en tjej bara för att det var en så fantastisk läkare på SÖS som hette det.
Senare på eftermiddagen, den där oroslördagen, när vi fått det osäkra beskedet att hcg-nivån steg, men att de inte kunde säga om den steg tillräckligt ringde Tekla. Hon ville gärna att vi skulle komma in för nu var det mindre folk på gynakuten och kom vi inom en halvtimme skulle hon hinna kolla innan hon slutade. Det är service det.
Vi fick göra ett nytt vul och efter oändliga sekunder såg vi en liten knödel. 2,3 mm lång för att vara exakt. Fick även se hjärtat slå som ett svagt fladder mitt i allt brus.
Sen dess har både smärtan och oron minskat något, men illamåendet ökat. Igår var Daniel på kalas och jag hade egen kräkfest hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar