Kan själv

 Kan själv. Äter tomat. Har också dekorerat ansiktet med lite fruktpuré.

Det har varit lite si och så med ätandet på sista tiden, säger mamma. Det där med att någon stoppar in en sked med något kladd på var ju roligt det första gångerna. Sen försvann nyhetens behag och dessutom fick jag äcklig fruktgröt bara för att pappa blev lite skogstokig när mamma köpte god gröt från Nestlé.

Jag är ju en lilltjej som kan själv. Kan snart gå själv. Joråsatte. Eller, om jag inte kan gå snart själv kommer jag bli tvärilsk. Idag har jag förresten maskat mig framåt någon decimeter eller två. Mamma säger att jag måste lyfta huvudet samtidigt som jag lyfter rumpan, men jag kör bara ner huvudet i madrassen och pressar mig framåt, så det så. I alla fall. Kan själv. Allt man får hålla i och själv trycka in i munnen är skoj. Smörgås. Bästa grejen. Tomatklyfta. Också bästa grejen. Kiwiklyfta. Det går ner. Majskrok. Japp. Vetekex. Mums. Äppelklyfta. Ja, tack. Gurkstav. Ah, en klassiker.

Smörgås. 

Jag lider lite av "att ha kakan och äta den"-syndromet. Vill ha smörgåsen i handen, men får då inte in den i munnen. Det är inte lätt att vara kan själv-bäbisen, men kul!