Snickarglädje, eller snickarkärlek kanske man ska säga.
Den fina filten med får är en present till Brödil från min farmor och farfar. Farmor är sjuk men har sagt att hon ska träffa Brödil. Hon säger förövrigt att vild-Brödil brås på min pappa som också sparkade som en tok och mest låg på höger sida. Att han motionerade så mycket kan man ju inte riktigt tro nu, för även om folk som inte känner honom kan få för sig att han är vältränad så vet vi andra bättre.
Vi fick en lära-gå-vagn också, vet inte från vem. Kanske kusinerna på landet. Vesslan blev glad i alla fall.
2 kommentarer:
Fin vagga, imponerande snickrat!
Det kan komma rolig post idag, man vet aldrig...
åh det är sån vagn som alva har. exakt likadan. den är mycket bra!
Skicka en kommentar