Igår blev han alltså en vecka. Det firade vi med kyrkoval, utflykt till Markuskyrkan och migränen från helvetet. Jag grät efter jag hade röstat för jag hade så ont. Alvedon är ju ett hån. Ringde tillslut efter mormorns tips till vårdguiden och en sjuksköterska kollade med någon barnmorska vad de brukar ge för starkare grejer på BB. Så efter två omgångar pronaxen är migränen nu reducerad till bara vanlig huvudvärk och jag känner mig mer som människa igen.
Finn har kläder på sig idag för ovanlighetens skull. Han kör annars mest på naket och hud-mot-hud.
Jag vet inte om han har gått upp till sin födelsevikt än, men jag misstänker det. Dock känns han så stor. Han är mer bäbis och mindre nyfödd. Även om han när han ligger på skötbordet kan se riktigt pluttig ut.
1 kommentar:
Han är säkert uppe i startvikt. Ser så lugn och förnöjd ut :-)
Skicka en kommentar