så mycket har hänt

Inte bara Signe längtar till Daniel kommer hem. Jag också. Så mycket att jag inte kan sova. Sitter uppe fast klockan passerat läggdags och skriver blogg. Det har hänt mycket med Signe sen Daniel åkte. Jag har så mycket att berätta. Vi har kommit in i väldigt bra rutiner bland annat.

Så här ser våra dagar ut på ett ungefär:

06.00 Uppe innan tuppen
07.30 Frukost, välling och smörgås typ
ca 09.00 Sova runt en timma
10.30 Lunch, plockmat. Idag blev det kokt lax, majs och mozzarella.
ca 12 ut på äventyr och komma hem till middagsdags
ca 14.00 Amma
15.00 Sova mellan 30-60 minuter
16.30 Middag, plockmat och både igår och idag en, för att vara Signe, rejäl tallrik gröt.
18.45 Kvällsfika i mammas knä, knäckebröd och välling (mycket mysigt)
19.00 Kvällsbad
19.20 Bokläsning
19.30 Amma
20.00 Sova

Nu får vi se hur natten blir...

Andra saker som händer är att Signe har börjat säga något som liknar MAMMA. Ok, jag tar det en gång till, bästa bäbisen säger MAMMA. Hon gör också billjud när hon ser bilar och något som jag tror är pipljud när hon ser fåglar.

Sen tre veckor tillbaka klappar hon händerna när man säger "klappa händerna" och ungefär samtidigt började hon med härligaste skräckfilmsskrattet. Idag underhöll hon en halv tunnelbanevagn genom att skratta, mohahaha, mohehehe. Så. Galet. Söt. Och. Tuff. Och min, min, min, min!

En ny grej är att försöka krypa utan att ha knäna i marken. Kanske inte kallas krypa, men så här ser det ut:

Än så länge tar hon sig inte framåt så bra på detta vis, men upp och stå sådär och skaka rumpa är tydligen skoj.

Mycket hår har hon fått också. Blondie.

Hår i motljus i kvällssolen.

Bollar är en favorit. Särskilt mina gamla jongleringsbollar. Idag var det dessutom mycket kul när jag jonglerade, det kan jag tack vare Signes morbror som är en riktig stjärna på det.

Signe ställer sig mot vardagsrumsbordet, med en boll i varje hand, släpper en boll på golvet, böjer sig och plockar upp. Släpper andra bollen, böjer sig och plockar upp. I en evighet... Jonglering ala bäbis kallas det. Hon är grym på det.

Krypa går undan också. Snabb som en iller. Snabbast är hon när man jagar henne. Är hon trött är benen snabbare än händerna, då kan det bli ett litet dyk på näsan.

Titta, armen är så snabb att ni inte ser den. Fatta snabb bäbis!

Nu ska mamman krypa i säng...

pappa kom hem

... för jag längtar efter dig.

mera mormorhäng

Mormorn hade ledigt idag också, så idag åkte vi in till söder och hängde med henne efter lunch. Signe behövde ju UV-badkläder och det visade sig att jag behövde ett och annat också. Mormorn är bra på shopping. Jag är alltid så velig annars, men nu så. Delvis  hjälpte det väl att jag så sällan får tid att shoppa nuförtiden, men mormorn får mig att slå till. Att jag hade fått sommarpengar både från Signes mormor och min mormor skadade ju inte heller. Sommarpengar alltså, vilken grej! Det blev två par skor och två leggings till mig och så uv-badkläder, en reatröja från pop och två böcker till Signe. Mormorn provläste för Signe på cafét i skrapan dit vi sökt oss undan värmen.

Bok med foton på djur och en sång till varje djur.

Mycket uppskattat.

så söt när hon sover

Sömnen, alltså. Ett kapitel för sig. Eller en hel bok. Tung. Inte mycket feelgoodläsning sammantaget. Den första månaden, eller kanske de första två, bar vi ju Signe nästan hela tiden. Sov i skift. Bar. Sov. Ammade. Hon sov inte lugnt om hon inte var i famnen. Helst skulle hon vara en liten vårrulle. Sen började hon sova lite lugnare i sängen, men hon sov i famnen fram tills vi gick och lade oss. Ingen egentid.

Kring jul började hon kunna ammas till söms i sängen och sedan sova vidare själv någon timma eller två. Det gav oss lite Anna och Danieltid, vilket var mer än välkommet. Läggningen kunde ta allt mellan 30 och 90 minuter. Sen sov hon i tvåtimmarspass, på minuten. Så ammade hon och somnade om.

I januari, februari någon gång började det första passet förlängas och hon kunde sova uppåt fem timmar. Sen kom förkylningar och utvecklingskriser och allt vad det kan ha varit. Ibland sov hon bättre, ibland sämre. Nu, vid tio månader, var vi nästan där igen, med varannantimmasammning trots att vi sov i samma säng.

Förra tisdagen bestämde jag mig att nu ska den här sömnen styras upp lite. Mantrat "i den här familjen äter vi inte innan midnatt" kom till och jag bestämde att jag bara skulle amma två gånger per natt. Det har gått fantastiskt bra, mycket bättre än jag någonsin vågade hoppas på. Första natten vaknade hon tjugo över tio. Då var det panikskrik, gråt och en mycket arg liten bästa bäbis. Jag tog upp, vaggade och paniken avtog, men en del ilska var kvar, det tog bara runt 10 minuter. Iofs bland de längsta minutrarna i mitt liv. Sen har det bara varit någon minuts skrik resten av nätterna. Vissa nätter inget skrik alls. Från att ha velat äta runt 21 eller om jag har tur 22.30 så har Signe numera ett första sovpass från 20 till någon gång runt halv ett. Sen sover hon till runt fem, ammar och sover vidare till sex. Midsommarhelgen på landet bjöd hon tillochmed på sovmorgon till halv åtta. Man tackar.

I natt var det rätt stökigt, inte så att hon vaknade och skrek, men gnällde och pep i sömnen. Mardrömmar? Tänder?

Nu ber vi om en lugnare natt!

Bästa bäbisen badar

Idag var Signes mormor ledig så hon kom och åt lunch med oss. Tortillini och tomat, broccoli och mozzarellaost. Signe åt för en gång skull som en häst. Sen packade vi fika och gick på utflykt till Söderbysjön för lite bad. Och mammas lillunge är ingen badkruka, kan man ju konstatera. Det blev dåligt fotat trots allt, tror Daniel har lilla kameran med till Norrland, men mormorn fångade i alla fall badankan på bild.

I morgon ska vi in till stan och skaffa oss en uv-dräkt. Nu blev det t-shirtbad och snygga badbyxorna som vi fått låna från Alva. 

gårdagens heldagshäng

Igår hängde vi med team Pingvin hela dagen. Jag och Jessica hade tänkt gå på babysalsa på Mosebacke, men det visade sig vara ett väl dyrt nöje så vi gick vidare till mysigt café där bäbisarna röjde på ett charmigt sätt. För en gång skull var det sovdags för bäbisarna nästan samtidigt och vi fick en varm och svettig promenad från söder. Vi stannade och köpte mat på thaikiosken och gick vidare till nybyggd park vid skärmarbrink där vi fick sällskap och finaste grannarna.

Om det var någon som var trött efter en sådan heldag? Jo, det kan man väl säga.

Kvällsbadad, kramandes Vesslan och mycket trött.

ett litet geni

Vi köpte en sån där stapla-ringar-grej på IKEA för ett antal månader sedan. Signe har uppskattat att gnaga på ringarna, kasta dem i golvet och på sistone också banka dem mot varandra. Innan midsommar började hon inse att de skulle träs på pinnen, men det var väldigt svårt och efter några frustrerade försök gav hon upp. Jag försökte hjälpa till, men då blev hon bara sur, den lilla kan-själv-bäbisen.

Vad händer idag då? Jo, man (läs: jag) har ju onekligen närt ett geni vid sin (min) barm....

Fokus... 

 ...nästan, nästan...

... så där ja! Där satt den. Klappa händerna på det någon?

Sen gjorde hon om det 25 gånger till. Repetition är kunskapens moder heter det ju.

äntligen bloggen

Det har inte blivit mycket bloggande de senaste veckorna. Först var det den stora invasionen från Tyskland, sen var det prästvigning, sen blev det tredagarsfeber, sen nya sömn och matrutiner och jag började mumla mitt  mantra "i den här familjen äter vi inte innan klockan 24.00" och sen åkte bästa pappan till nordligaste Norrland. Ja, och sen behövde vi väl helt enkelt bara en liten bloggpaus. Det ska ju vara kul att blogga och nu har vi fått lite inspiration igen. Dåligt med bilder har det tagits också den här tiden, men det ska jag verkligen skärpa till mig med. Orkar sällan släpa på stora kameran när vi är ute, men lilla kan jag ju alltid ta med. Ska börja redan i morgon.

Men här kommer lite fina bilder från när vi var på landet precis innan prästvigningen, då när hon tog sitt första Hjälmarebad, sov som en kratta, pussade fårskinnet och sög så sött på överläppen. En del har jag tagit och en del har Signes morfar tagit. Alla är tagna med morfarns kamera med det nya objektivet som gör så fina porträtt med suddbakgrund. Håll till godo gott folk:

 Mafner-fingret. Bästa fingret.

 God läpp.

 Jag springer till mormor, morfar hamnar nästan efter.

Gräslök.

Söt.

Mammas skatt.

Lilla tassen i morfars stora hand.

Tysklandsbesök

Inför den stundande prästvigningen så trillar det in tyskar på löpande band. I förrgår kom faster Esther och farfar Helmut. I dag kommer farmor Lizzi och farmorns syster Hille och pappas kusin Henning och vännen Friedrich. Imorgon kommer faster Miriam. Så vi har fullt upp. Igår åt vi lunch på Stadsmissionen och fikade på Rosendals trädgård.

Signe och farfar och faster Esther.

Jag, Esther och Signe tog djurgårdsfärjan och blev fotograferade som riktiga turister med Gamla Stan som bakgrund. Daniel och farfarn cyklade.

 Yay! Min farfar är väldens coolaste. Han har största trehjulingen som jag får låna.

Lite lek i grästet i snyggaste sailorstilen.

Hålligång hela dagen lång. Här kvällsbus efter att jag har hällt världens äckligaste mjölkfria välling över mig. Mjölkfri välling, tänk gammal välling blandad med fiskbuljong. Läkaren på vårdcentralen tyckte vi skulle testa detta om magen inte blivit bättre, och det har den inte. Men alltså, mjölkfri välling, vilket straff.

19.30 och tandborstning och sängdags för båda dessa tjejer.

Men nu är det frukostdags och nya äventyr som väntar...

Åka bilen och annat mys

Vi har hört rykten om en annan kängrubäbis som har somnat i bilen. Respekt! Så långt har inte Signe kommit, men det går bättre och bättre. När vi var på landet i helgen så åkte vi och badade. Signe var förresten ingen badkruka. Det tog ungefär 20 minuter att åka till badplatsen och det var inget skrik-och-panik. Lite protester, men relativt milda, för att vara bästa bäbisen i alla fall. I dag åkte vi till Sickla och då gick det ännu bättre, men det är ju också för att vi läser Lille Wille-böckerna. Signes favoriter just nu. De kommer från goboken och det är nog inga Nobelpristagare som har skrivit dem. Dock, mycket uppskattade.

Vi storhandlade på Willys inför den stundande tysk-invasionen. Signe fick en nappflaska till vatten, som hon kan ha i bilen och vagnen så att hon får i sig vätska nu när det är så varmt, men utan att vi slipper vatten överallt. På sikt kanske hon kan dricka kvällsvälling i den när det är dags att sluta med kvällsamningen.

Så här blev responsen på nappflaskan: (Signe har bara en gång tidigare druckit ur nappflaska och då var det mer tur än skicklighet)

Mys. Nappflaskan i ena handen och nallen i den andra. 

värme

Det är varmt att sova i Ergon ska jag tala om för er. Mycket varmt. Man blir svettig om hela huvudet. Så här såg jag ut när jag vaknade från min eftermiddagslur:

 När man har vaknat och är så här svettig kan man behöva någon att krama. (läs: torka sig på) Då är Vesslan en gosig typ. Sen vill man ju dricka lite vatten. På bild nummer två är det verkligen pappas tjej. Pappas skrattrynkor vid ögonen och över näsan. Söt.

sommar

Knappt hade det hunnit bli vår innan det blev sommar. När det är sommar ska man vara på landet och det har vi varit. Vi åkte tåg och buss och promenerade sista biten och allt gick hur bra som helst, även om Signe blev lite sur när vi tyckte att hon skulle sova precis när hon hade fått träffa de tuffa hästarna för första gången.

Vi hängde på landet med mormorn och morfarn och åt gott och latade oss. Ja, förutom när vi gick med Signe. För det var vad Signe ville göra. Gå. Gå barfota i gröngräset. Hummandes. Hon gör det när hon är glad och upptäcker nya saker. Hmm, mmmm, ummm, låter hon då. Med ett litet leende. Världsa söt.

Suga på överläppen är det nya heta också. Då är bästa bäbisen kanske inte sitt allra sötaste, men väldigt tuff.

Nu vaknar mammans lilla lus från sin förmiddagslur så nu är det slutbloggat. Vi glömde kameran, men morfarn tog fina bilder. Om han mailar över några så kommer de upp här snart...