Vi köpte en sån där stapla-ringar-grej på IKEA för ett antal månader sedan. Signe har uppskattat att gnaga på ringarna, kasta dem i golvet och på sistone också banka dem mot varandra. Innan midsommar började hon inse att de skulle träs på pinnen, men det var väldigt svårt och efter några frustrerade försök gav hon upp. Jag försökte hjälpa till, men då blev hon bara sur, den lilla kan-själv-bäbisen.
Vad händer idag då? Jo, man (läs: jag) har ju onekligen närt ett geni vid sin (min) barm....
Fokus...
...nästan, nästan...
... så där ja! Där satt den. Klappa händerna på det någon?
Sen gjorde hon om det 25 gånger till. Repetition är kunskapens moder heter det ju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar