pappa är hemma igen

Igår kom Daniel hem. Han har varit med konfirmander i Assisi i Italien i åtta dagar och jag och Signe har saknat honom väldigt mycket. Det har varit slitigt att vara själv. Intensivt med hämtning och lämning på dagis, att handla all mat själv, laga mat, tvätta, fixa, städa, leka och gå upp varje morgon, varje gång det gnälls på natten, torka varenda rumpa, byta varenda trosa där det skett en liten olycka. Men fint att få varenda puss och kram och allt gos. Signe har saknat Daniel på ett sätt hon inte gjort tidigare då han varit borta. Frågat mycket, sagt att pappa gömt sig i Italien, sovit oroligare på nätterna, velat ha mig som huvudkudde och varit lite dämpad då och då under dagarna. Vi har haft bra hjälp av mormorn och morfarn och deras bil. Mina fogar hade inte överlevt annars.

 Pappa Daniel har gömt sig i Italien och det orangea är Arlanda.

I måndags var jag ledig efter att jobbat helg, men Signe fick gå på dagis för jag hade MVC tid och hon tyckte det var rätt obehagligt förra gången då hon var med, så hon och Daniel gick ut när jag blev stucken i fingret. Nu när Daniel inte kunde vara med så kändes det svårt att ta med henne. I tisdags hade jag tagit en extra ledig dag, så kallad fridag eller prostdag som vi präster har för att vi jobbar lätthelgdagar, typ 6 juni och kristihim. Då gick vi till skansen. Signe klappade ormen och tyckte det var spännande med de flesta djuren även om picknicken med kalla köttbullar, pärondricka och påfåglar som gick runt i närheten kanske var det bästa.

 Kalla köttbullar, bra grejer. Själv åt jag världens dyraste våffla med grädde men det ville inte Signe smaka. Rätt billig i drift ändå.

I lördags gick vi till dreviksbadet, min barndoms badstrand. Det var rätt kallt och både jag och Signe är badkrukor. Men vi gjorde geggamojja, picknickade och Signe sprang runt och ropade överlyckligt: Bajsmamma, nu kommer jag och tar dig! Eller: Bajsmamma gör mer geggamojja.

 - Bajsmamma, nu kommer jag. 

- Ehh, jaja, gör det du

På vägen hittade vi smultron.

Sen åkte vi till Västtorp med mormor och morfar. Det var mysigt och myggätarmaskinen hade gjort ett grymt jobb men Signe blev sjuk och vi hade en fruktansvärd natt. När vi kom hem på söndag eftermiddag hade hon 39.5 grader och hon är fortfarande febrig. Det har varit mycket tjuvsovande om man säger så.

Liten febrig och stor trött

Igårkväll när Daniel kom hem lyckades hon inte hålla sig vaken utan somnade innan hon hade hunnit säga hej så klockan 23.30 kommer hon insmygandes i vårt sovrum och vill att pappa kommer och gosar i hennes säng, efter tio minuter vill hon att jag ska komma så hon kan somna. Jag och Bäril sover som krattor resten av natten. Bäril sover alltid som en kratta i och för sig.

 Morgonmys när pappa äntligen är tillbaka.